Den anonyma tjockisröven

01 maj 2009 at 15:49 6 kommentarer

Det kan inte vara lätt att jobba på kvällstidning. Inte nog med att man måste slåss mot ett dalande antal läsare och därför tar till skamgrepp som att undanhålla tidningens bästa del för oss som bara läser på nätet (ja, jag talar naturligtvis om spalten där man kan sms:a in och ”tycka till om TV” – ett ställe där man verkligen kan se vad massnedläggningen av den psykiska tvångsvården har gjort med vårt land) och att man tvingas till arbetsuppgifter som att intervjua folk som har hittat något äckligt i maten eller översätta artiklarna man har copy+paste:at från The Suns nätupplaga, man måste ju också fylla tidningens samtliga sidor även när det råder en viss nyhetstorka. Tur då att det finns några säkra och beprövade metoder att ta till! Har man inget annat på lut kan man ju alltid dra till med en artikel om hur man snabbar upp sin dator med olika gratisprogram, eller (ja, nu kommer jag till saken) skriva en artikel om tjocka människor. Temat kan varieras i det oändliga, till exempel ”människor som är tjocka (och generella slutsatser vi kan dra om dessa utifrån mer eller mindre tveksamma ”vetenskapliga” rön)”, ”människor som är ännu tjockare” ”människor som är smala och därefter blir tjocka”, ”människor som är tjocka och därefter blir smala” ”geografisk kartläggning av tjocka kvinnor” (var tjocka män uppehåller sig är uppenbarligen inte intressant) ”är man tjock så dör man”, och så vidare.

Det enda som verkar vara obligatoriskt i dessa artiklar är att de bör illustreras av en bild på en anonym tjockis, så att man är säker på att budskapet når fram. Bilden kan dock inte vara tagen framifrån så att man kan luras att tro att tjockisen har ett ansikte, eller gudbevars en personlighet, utan den ska istället – undantagslöst! – visa tjockisens röv. Röven sitter naturligtvis endast på en kvinna (män kan man ju låta vara tjocka ifred, de är ju ändå karlar och har inte samma skyldigheter när det gäller det här med att hålla sig smärt, snygg och attraktiv för det motsatta könet) och bör lämpligen vara iklädd något hafsigt, illasittande mysplagg, alternativt ett par mom jeans (och nu pratar vi inte om något högmidjat och trendigt, utan om den typ av byxor som ger bäraren en camel toe som man hade kunnat parkera cykeln i). Det är alltså inte en tjockisröv i en skräddad pennkjol kombinerad med höga klackar eller i ett par välsittande Svobodajeans vi är intresserade av här, ty här finns det ett budskap om (den kvinnliga) tjockisens sunkighet att förmedla! Låt mig illustrera med ett par exempel:

Här bor Europas fetaste kvinnor (Aftonbladet)

Fetma är lika farligt som rökning (Aftonbladet – ny artikel,  samma rövar)

Övervikt dödar fler än hunger (Aftonbladet)

Nu stoppar USA snabbmaten (Aftonbladets näringslivsbilaga)

Örebros kvinnor är fetast i hela Sverige (Aftonbladet – samma röv, nu i close-up)

Övervikt livsfarligt för blivande mödrar (Expressen)

Barnfetma ökar risken för tidig hjärtattack (Expressen – tjockisröven junior!)

Jag skäms inte för att erkänna att för mig väcker detta så många frågor. Den primära är kanske ”hur kom dessa bilder till?”. Är det så att Matt Slocum, Fredrik Sandberg, Ron Edmonds och de andra grabbarna som tagit bilderna har kontaktat en tjockis de tycker skulle passa, utrustat henne med ett par risiga mysbyxor eller ett par shorts som drar upp mellan låren, instruerat henne att vandra runt på stan och själva krupit efter och fotograferat hennes röv för att sedan sälja resultatet till Scanpix? Går de fram till främmande kvinnor på stan och säger ”Hej, ursäkta, jag kunde inte låta bli att notera att du är tjock och har fula trikåkläder på dig, och nu är det så här att jag försöker hanka mig fram som fotograf och du vet, de där studielånen för åren jag gjorde på fotolinjen på folkhögskola betalar ju inte sig själva, så nu jobbar jag för Scanpix och, ja, jag ska fatta mig kort; jag behöver en bild på en tjockisröv för att illustrera en artikel som handlar om att du och dina gelikar snart ska dö. Skulle jag kanske kunna få ta ett foto av din röv? Det tar bara någon minut!”? Eller är det kanske så att de vandrar runt på stan och fotograferar intet ont anande människors rövar i smyg och sedan säljer bilderna vidare utan tillåtelse från den som faktiskt figurerar på bilden, under förevändningen att det är OK eftersom ansiktet ändå inte syns och att bli bedömd uteslutande utifrån sin kropp är ju ändå något man får räkna med? Och, alltså, om alternativ tre är det korrekta (vilket jag starkt misstänker, jag personligen hade åtminstone inte blivit så värst lockad om någon approachade mig med något av de två första alternativen) är det inte i så fall rätt jävla obehagligt?

Entry filed under: saker som inte är kläder, snillen spekulerar. Tags: .

Färjan är strax i hamn Beth Ditto for Evans – sneak peek

6 kommentarer Add your own

  • 1. ullgull  |  02 maj 2009 kl. 13:08

    Jag har också funderat över var dom där bilderna kommer från. Atagligen är det som du skriver; intet ont anande tjockisar blir fotade på stan. Kanske ett medel i kampen mot fetman – du kan aldrig vara säker på att din röv inte hamnar i tidningen i en ofödelaktig vinkel, så det är fanimej bäst att du bantar!

    Fantastiskt bra inlägg!

    Svara
  • 2. M  |  03 maj 2009 kl. 16:19

    Fantastiskt bra skrivet.

    Svara
  • 3. Lisa  |  04 maj 2009 kl. 10:57

    Ha, det är faktiskt sjukt obehagligt. Och det är faktiskt samma grej när det ska handla om övervikt på tv-nyheterna. Då filmas också tjocka människor bakifrån. Ansiktslösa utan personlighet. Mycket bra spanat och skrivet (som vanligt!).

    Svara
  • 4. Eira  |  07 maj 2009 kl. 11:28

    Hahahaha! Jag VET, det är inte meningen att garva men du skriver ju så jävla skönt att jag kan inte låta bli!
    Det här är nåt jag själv oxå tänkt på, mkt, o jag är övertygad om att de smygfotar fetton.

    Svara
  • 5. kaffekopp  |  27 januari 2010 kl. 14:25

    Fantastiskt roligt inlägg!

    Svara
  • 6. Ela  |  01 augusti 2010 kl. 5:25

    ÅH GUD, jag är så glad att jag hittade hit! Förutom massa bra modetips, så har du fått mej att megagråta av skratt minst 2 ggr inatt (tjockisröven och ärtskidan).
    Du har nog rätt, vilket sätt va. Bra skrivet!

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Jag återfinns även här

Senaste inläggen

wordpress
visitor

%d bloggare gillar detta: